*Minnesstund 27 Februari 2006*

******

Jag måste säga, att lägga upp det här inlägget

var nog det jobbigaste på länge..*

Tårnarna slutar aldrig rinna ner från min kind..

Och jag känner hur svullen jag är i hela ansiktet..

Det har gått 2 timmar,

För att jag fastnade, när jag tittade på kort.

Det va både skönt och jobbigt..

Mest jobbigt* =(

*MINNESSTUND*

..Skrivet den 1 Mars 2006..

Hejsan! Sitter nu hemma i småland,

där jag hälsar på min familj m.m...

I Måndags va vi på minnesstund* för min bror..

Det var jättejobbigt.!!..

När vi snart skulle få gå in, så blev min syster rädd...

Jag kramade om henne, och våra ögon blev tårfyllda*:(*

Sedan när vi fick gå in och de öppnade dörren,

så blev jag också rädd..

De forsade tårar från min syster och hon va livrädd..

Samma sak med mig men jag vågade gå in på en gång..

(Min syster och jag fick aldrig se vår bror på sjukhuset

när han hade lämnat livet..

i.o.m att vi inte var hemma :( så vi hade inte fått se honom.

Medans Mamma, Pappa och våran andra bror "Klas" fick se honom då..)

Efter ett tag kom min syster in..

Mamma höll om henne.. men hon stod väldigt långt ifrån..

och tyckte de va väldigt obehagligt..

Jag stod och försökte titta på min bror..

men grät alldeles för mycket för att ens kunna se..*:(*

Det va såå jobbigt!!!!!!!!!!

Efter en liten stund gick jag till min syster och krama om henne,

och försökte vara lite stark, och ledde henne försiktigt fram till min bror i kistan.....*

Hon blev jätte skärrad och tyckte han såg läskig ut..

Att de inte såg ut som vår bror... De tyckte jag med...

Min andra bror tog de ganska bra.

Han sa att de kändes lugnt för att han

hade redan fått ta farväl av honom på sjukhuset..*

Jag hörde av pappa att min bror hade suttit och rört vid Jonas

och fixat till filten och lagt hans armar till rätta och sedan flyttat tillbaka dom..

och fram och tillbaka.. rört vid Jonas hela tiden, på sjukhuset..

Efter 20-30 minuter sa dom tills oss att vi skulle avrunda..

för de skulle vara nåt möte där efteråt?!?!?!...

Vi ville inte lämna Jonas!!..

Så mamma och pappa,

farmor och mormor och pappas bror,

gick utanför i ett rum och satte sig och pratade med dom...

medan jag, min syster och bror var kvar inne hos Jonas..

Vid den här stunden började min bror tycka att de blev jobbigt

och började få tårfyllda ögon..*:(*

....Han började känna att han snart inte längre skulle få se Jonas mer

och tyckte de va svårt...

Jag kände samma sak, och likdant med min syster..

Vi pratade om, att även om han inte var vid livet i denna stund..

SÅ var det ändå SISTA gången vi fick se honom..!!..*:(*

...Det va så himla svårt och jobbigt............!!!!!!!!!!!!

.....De kom och sa till oss flera gånger att vi skulle va klara..

Men vi ville inte... Vi ville inte lämna Jonas*

Jag började våga ta på honom mer och mer.. Han va Kall :(

Men de skulle ju vara sista gången...

Krama honom gick ju inte, och de va jobbigt!!

Men jag pussade honom gång efter gång på pannan och kinden*

Ja bad mamma pussa honom också, och de gjorde hon.

Så bad jag min syster pussa honom också, och de gjorde hon..

Vi började röra vid honom mer och mer

och kände att vi inte ville lämna honom..

Jag (vi) tycker att ska man få ta sitt farväl

så ska man få den tid man behöver på sig!

När vi väl va tvungna att lämna Jonas efter 1 timmes minnesstund

och vi kom utanför rummet.. Så började vi få panik...

och min bror som tog de mesta ganska lugnt..

hamnade i chock tillstånd... och sa:

"det är lugnt när jag ser honom...

Men nu när jag inte får se honom så är det asjobbigt...

vill se han mer!!!!!!!"

Har aldrig sett min bror gråta så mycket..

han bara skakade..*:(*

När min pappa ledde mig ut ur rummet så sneglade jag

in i de sista på Jonas tills dörren stängdes...

de va så svårt!!..

Ville inte lämna honom!!!!

Vi 3 syskon insisterade på att ha öppen kista på begravningen...

Det skulle ju ändå vara sista gången vi tar farväl av Jonas...

Men de tyckte han snubben som va där att det va olämpligt ..*:(*...

Vi vill ju ta farväl på det sättet vi vill..

Så de ordnade en till Minnesstund för oss på begravningsdagen

som är på måndag 6 mars.. innan kyrkan.

Men vi vill ändå se honom i kyrkan..*:(*

Det är vår bror och vi vill se honom!!...

Fan detta är sååååååå svåååååårt!!!!!!!!!!!!!!!!*

Mamma sa till mig i måndags natt,

att hon va stolt över oss,

att vi tittade in varenda detalj så noggrant på Jonas..*

Varför..?!?!?!?!*ledsen*

Jag vet att han är på en bättre plats..*

Och med tiden så kommer jag/vi bli starkare..*

Men just nu är de så jobbigt..

Han var ju vår bror... Livad och glad!!..

Gått igenom många operationer i sitt liv vissa varit allvarliga..

men han har ALLTID varit stark och kämpat och blivit bra igen!!...

Men den här gången orkade han inte..*:(*

..Han hade fått för högt vattentryck i hjärnan

och när han väl opererats för de..

märkte dem att han fått hjärnhinneinflammation..*:(

Och på det, fick han Kraftig Lunginflammation...*:(

..Han va så svag och kämpade,

men de va så svårt..

Mamma och farmor sa att när de va och hälsade på Jonas i linköping

(där han låg i 3 och en halv vecka)

så kollade sjuksköterskorna till honom hela tiden..

och rensade hans luftvägar m.m..

Men när han flyttades till Jönköpings sjukhus på torsdagen den 16 feb

(dagen innan han gick bort)

så sa farmor, som va hos honom just då i 2 timmar..

att under HELA de 2 timmarna

så hade inte 1 ENDA sköterska kollat till honom...?!?!*:(*

Under hela den tiden???!!

De sa heller inte att han fortfarande var lika dålig?!?!

Pappa trodde att han va på bättringsväg för att han flyttades hem till jönköpings sjukhus...

Men så var inte fallet..

de hade lämnat han för att dö...

Men de sa aldrig det?!?!!!!!

*ARG*!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag blev så förbannad när jag hörde detta...*ARG*!!!!!!!!!!!!!!!!

För han hade tydligen spytt under den tiden..

men va ju så svag och orkade inte få ut spyet,

så spyet hade åkt tillbaka och in i lungorna..*:(*

Vilket gjorde att han slutade andas..

När farmor märkte att han slutade andas så ringde hon på doktorn...

men de va försent..

gick inte återuppliva honom..*:(..!!!!????

Jag blir så besviken på sjukhuspersonalen !!!!!!!!!!!*:(

*Jonas*

Jag saknar dig djupt och tänker på dig hela tiden!!!

Inte en dag går förbi utan att jag fäller tårar****:(

Men jag är glad över att jag ska få se dig igen*

Tråkigt nog för sista gången..*:(

Men jag tror jag blir starkare av det...

VI ÄLSKAR DIG!!!

*Du saknas oss*

Du kommer Alltid finnas i våra hjärtan

och minnet kommer för Alltid att leva kvar****

¤VILA I FRID BRODER JONAS¤

2006.02.17

Kärlek till dig "Broder Jonas" (som du alltid sa),

Från din "Syster Yster" (som du alltid sa)!

******